Jag är familjerådgivare och utgår ifrån en systemisk grundsyn. Det betyder att jag inte söker fel på någon människa. Istället intresserar jag mig för hur den relation man skapar tillsammans fungerar. Mitt arbete handlar om att ge infallsvinklar, synsätt, perspektiv och verktyg så att ni kan förstå varandra, kommunicera bättre och hitta tilliten, tryggheten och glädjen tillsammans.

Enligt min erfarenhet ligger grunden till en bra relation i att båda parter har en bra relation med sig själv, därför går det bra att prata både enskilt och tillsammans hos mig. 

Min bakgrund

Min bana som familjeterapeut började för många år sedan på ett behandlingshem för utåtagerande ungdomar i Göteborg. Jag hade samtal med ungdomarna och deras föräldrar i syfte att utveckla deras relation så att ungdomarna skulle kunna flytta hem igen. Det handlade om att utveckla föräldrarnas omsorgsförmåga, utveckla kommunikationen inom familjen och stärka såväl självkänsla som självförtroende hos både ungdomar och föräldrar. 

Under några år arbetade jag som familjeterapeut på en privat ätstörningsklinik i Stockholm. Det rörde sig för det mesta om svår anorexi eller bulimi. Arbetet handlade också här om att stärka relationen mellan ungdomarna och deras föräldrar, förbättra kommunikationen och utveckla deras förståelse för varandra så att ätstörningarnas innersta knutar kunde lösas upp i tillitsfull gemenskap.

Jag har varit verksam som familjebehandlare inom socialtjänsten i Stockholm. I den rollen var jag insats i familjer där barn eller ungdomar for illa. Också här handlade det om att utveckla omsorgsförmåga hos föräldrar, stärka självförtroende, självkänsla och relationer hos hela familjen. 

Under senare år har jag varit verksam som familjerådgivare för Svenska kyrkan i Gävle. Till min mottagning kom både enskilda, par och ibland hela familjer. Det arbetet handlade också om att utveckla relationer genom att förbättra kommunikation, stärka självkänsla och självförtroende hos alla inblandade. Det kändes fint att arbeta med mänskliga bekymmer i ett sammanhang som öppnar emot någonting större.

Trygghetscirkelns föräldraskap är en föräldrautbildning som bygger på anknytningsteori. Den är ett väldigt bra och mycket uppskattat verktyg för att utveckla omsorgsförmåga. Jag var med om att ta det till Sverige en gång i tiden och har hållit otaliga kurser med föräldrar, både enskilt och i grupp under åren. Svenska kyrkan i Gävle ger kursen som dopgåva till alla barn i staden, någonting som jag känner mig omåttligt både glad och stolt över.

Som framgår av det jag skrivit ovan så finns det vissa grundteman som går igen i mitt arbete. Jag söker inte fel hos individen. Istället har jag sett hur de flesta problem och låsningar som människor fastnar i löses upp i takt med att man växer som människa. Jag tror på en vertikal väg ut ur låsta lägen. Det handlar om att utveckla omsorg om både sig själv och om varandra. Att hitta till en stark självkänsla och kraft att stå upp för sig själv. Att inse var eget ansvar börjar och var det slutar. Att ge människor plats och utrymme att vara sig själva, tillsammans med mig och tillsammans med varandra.

Till sist vill jag bara säga att jag inte vill vara hjälpsam. Men jag är gärna användbar! Om du vill och kan använda mig och det jag har att erbjuda i ditt arbete för din egen befrielse så är jag gärna med. Jag tycker att det bjuder in till en mera jämbördig relation som gör mig bekväm, och förhoppningsvis också dig.